När prylarna sänker livskvalitén

Jag är mitt uppe i en flytt och har prydligt staplat mina flyttkartonger. Bakom prydligheten döljer sig dock en stor stress. Stressen över att ha alldeles för mycket prylar

Jag hatar prylar

Eller rättare sagt, jag hatar överflödet och känslan av att alltid vilja ha mer. Varför är det aldrig nog? I en perfekt värld hade jag bara haft ett fåtal väl utvalda, multifunktionella prylar som jag enbart ersätter när de inte längre går att laga.

De senaste åren har jag rensat bort en hel del prylar och jag trodde inte att jag hade så mycket kvar. Baksidan är att jag är otroligt duktig på att organisera mina saker så att det får plats väldigt mycket på små ytor. Flyttpackningen har därför känts överväldigande. Kartong efter kartong, vad är det egentligen i dem? Minns inte.

Allt jag inte har använt på länge har lagts ut till försäljning och varje gång jag får något sålt känner jag en lättnad. Just nu har jag tre stora flyttkartonger med saker som bara väntar på sina nya hem. Helt galet.

Jag hatar att flytta

Min senaste flytt (2022) orsakade så mycket stress att jag spydde på morgonen när flyttlasset skulle gå. En av orsakerna var min stora garderob som behövde skruvas ner i en miljon bitar – och sedan skruvas upp igen. Jag mådde så dåligt över den där garderoben att jag blev tvungen att sälja den i slutändan. Jag skulle inte palla att behöva flytta den en gång till.

Garderoben blev startpunkten för att bygga ett mer modulärt förvaringssystem för alla mina prylar och att ha hyllor som var lätt och smidig att sätta upp och ta ner. Jag valde att organisera mina saker i fristående lådor, helst med lock. Tanken var att varje låda enkelt skulle kunna placeras i en flyttkartong för att det skulle gå snabbt och smidigt att flytta nästa gång (ja, jag designade hela förvaringssystemet utifrån att kunna flytta). Tyvärr blev det inte riktigt så enkelt som jag hade tänkt, och det berodde främst på tre saker.

Till att börja med hade jag alldeles för mycket prylar (det är lika bra att erkänna). Den andra anledningen var att mitt förvaringssystem aldrig hade genomgått en flytt så det är naturligt att behöva iterera systemet för att teorin ska passa med praktiken. Slutligen behövde jag dela upp mina saker i två kategorier: Sånt jag skulle ta med mig och sånt jag skulle förvara någon annanstans, och då fallerade delar av systemet. Typiskt.

Det går att leva med mindre

Mitt i flyttkaoset åkte jag på campingsemester med en kompis och under resan levde jag ur min ryggsäck i fem dagar: Kläder, stormkök, en gaffel, en skål. Allt var enkelt. Dagarna spenderades ute i naturen, fullt närvarande.

Minns inte när jag senast mådde så bra och kände mig så fri. Jag klarar mig ju uppenbarligen med mindre – och mår dessutom bättre. När jag kom hem igen och såg alla flyttkartonger ville jag bara sälja rubbet och flytta in i ett tält permanent.

Och på tal om tält: Stället jag ska flytta till är inte stort så jag måste lämna kvar majoriteten av mina saker ändå. Ska erkänna att det känns som en befrielse. Jag har tvingas gå igenom pryl för pryl och lägga dem i högar: slänga, ge bort, sälja, förvara, ta med. Jag ser så mycket fram emot att leva det enkla livet. Jag kommer förvisso behöva hantera mitt berg av saker så småningom, men det är ett senare problem. 🙃

Har du också en massa prylar du inte behöver?

Oavsett om dina prylar stressar dig eller inte så gissar jag att du har långt mer än du behöver, du ska därför få en utmaning: Sälj minst tre saker som du inte längre använder eller behöver. Nästa gång du får en impuls att köpa något, gör inte det. Du kan tacka mig sen. Du når mig som vanligt på mejlen.

Ta hand om dig så hörs vi. 😊