Allt du behöver veta om ditt objektiv

Vad är ett objektiv?

Ett objektiv är den klump som sitter längst fram på kameran. Objektivet går att byta ut för att passa våra behov och finns i många olika storlekar och prisklasser med sina specifika små finesser.

Objektivet är ett fundamentalt tillbehör till kameran eftersom du inte kan fota utan den.

På alla objektiv finns del siffror, symboler och förkortningar som indikerar vad objektivet är kapabel till. Om du är ny inom foto är det inte alltid helt lätt att förstå vad allt detta betyder. Låt oss gå igenom det steg för steg.

Brännvidd

Brännvidden (eng. focal length) är objektivets förstoringsgrad och mäts i millimeter (mm).

Brännvidden på objektivet betecknas på två sätt:

• Ett fast värde, t.ex. 50 mm.
• En intervall av värden, t.ex. 24-70 mm.

När objektivet har en fast brännvidd kallas det ett “fast objektiv”. När objektivet istället har en intervall av brännvidder kallas det ett “zoom-objektiv”.

Objektiven kategoriserar ofta efter sin brännvidd, vilka är:

• Vidvinkel – allt under 35 mm.
• Normal - 35-55 mm.
• Tele - från 55 mm och uppåt.

Vi kan kombinera zoom med ovanstående brännvidder så att vi får följande kombinationer:

• Vidvinkelzoom – börjar vid vidvinkel och slutar vid normal.
• Normalzoom – börjar vid normal och slutar vid tele.
• Telezoom – börjar vid tele och har ingen övre gräns.
• Superzoom – börjar vid vidvinkel och slutar vid tele.

Bländare

Bländaren (eng. aperture) är hålet i objektivet som släpper in ljus till sensorn i kameran.

Bländaren kan (precis som brännvidden) betecknas på två sätt:

• Ett fast värde, t.ex. 1:2,8.
• En intervall av värden, t.ex. 1:3,5-5,6.

Värdet på objektivet specificerar den största bländaren som objektivet är kapabel till.

En intervall av bländarvärden finns bara på zoom-objektiv och talar om den största möjliga bländare vid kortaste respektive längsta brännvidden.

Notera att 1: inte ska förväxlas med avbildningsskala som skrivs på liknande sätt. När vi talar om bländaren är 1: samma sak som att skriva f/.

Hur fungerar en bländarintervall?

Vi utgår ifrån att vi har ett zoom-objektiv med en brännvidd på 70-200 mm och en bländarintervall på 3,5-5,6.

När objektivet är inställt på 70 mm är det lägsta möjligt bländarvärdet 3,5. När objektivet är inställt på 200 mm är det lägsta möjliga bländarvärdet 5,6.

Anledningen till att bländarvärdet varierar beror att objektivet skulle behöva en större diameter för att klara av att ha det lägsta bländarvärdet (3,5) vid den längsta brännvidden (200 mm). Ju större diameter objektivet har, desto mer glas behövs och desto dyrare, samt tyngre, blir objektivet.

Det finns dock zoom-objektiv som har ett fast bländarvärde så det är ingen omöjlighet, men av pris- och storleksskäl så väljer tillverkare ofta att sätta en bländarintervall.

Ljusstarka objektiv

Ett begrepp som är bra att känna till är ljusstarkt objektiv. Detta är ett objektiv som har en stor bländare (alltså ett lågt lägsta bländarvärde).

Vad räknas som en stor bländare? – Allt upp till 2,8 brukar räknas som en stor bländare.

Varför vill man ha ett ljusstarkt objektiv? – För att kunna fota i sämre ljusförhållanden och för att kunna få kortare skärpedjup (suddig bakgrund).

En generell regel är att desto ljusstarkare objektiv, desto dyrare prislapp.

Filter och filterdiametern

Filterdiametern (eng. filter size) talar om hur stor objektivets filtergänga är och betecknas med tecknet ⌀.

Vi behöver veta filterdiametern för att våra filter och linslock ska passa objektivet. Om filterdiametern inte står på själva objektivet så står det i specifikationen för objektivet.

Behöver jag ha ett linslock till objektivet? – Ja, du vill troligtvis ha ett linslock som skyddar glaset när du inte använder objektivet.

Linslock (även kallas objektivlock) följer med när du köper ett objektiv. Om du har tappat ditt eller om det har gått sönder kan du köpa ett nytt. De är inte så dyra.

Behöver jag ha ett filter till objektivet? – Nej, det behöver du inte.

Om du väljer att köpa ett filter är det viktigt att se till att glaset är av hög kvalité. Om du köper ett lågkvalitativ filter så kommer det påverka dina bilder negativt.

Det finns en uppsjö av olika färg- och effektfilter som jag knappt har hört talas om och ännu mindre testat. Därför kommer jag bara lista tre typer av filter som du kan komma att ha nytta av.

UV-filter

Ett UV-filter är tillsynes genomskinligt och har som syfte att blockera ultraviolett ljus.

I den analoga eran var det vanligt att använda UV-filter för att blockera UV-ljuset som kunde orsaka oönskade färgeffekter på filmen i kameran.

Dagens (digitala) kameror är bättre på att filtrera bort detta ljus och kräver därmed sällan något filter.

Idag används UV-filter mest som en billig försäkring för att skydda glaset på objektivet.

Polariseringsfilter

Polariseringsfilter (eng. polarizing filter) har två primära funktioner:

• Ta bort eller öka reflektioner från vatten, fönster eller andra reflekterande ytor.
• Mörka ner ljusare partier (exempelvis himlen) utan att hela bilden blir mörkare.

Ett polariseringsfilter består av två delar: en mörk del och en genomskinlig del. Dessa delar smälter ihop till en fin gradient över hela filtret. Filtret går sedan att skruva på för att kunna förflytta denna gradient över bilden.

Hur används ett polariseringsfilter?

Låt säga att vi vill fota en del av himlen och en del av marken. Himlen är i detta fall mycket ljusare än marken och kommer därav överexponeras. För att lösa detta vrider vi på vårt polariseringsfilter så att den mörka delen täcker himlen och den genomskinliga täcker marken. På så vis kommer himlen mörkas ner och få samma exponering som marken. Bilden blir därmed “korrekt” exponerad.

Samma sak gäller när vi vill öka/minska reflektion från exempelvis fönster. Då gör vi på samma sätt som med himlen. Den mörka delen av filtret ska täcka fönstret för att reflektionen ska försvinna – och tvärtom.

ND-/gråfilter

Ett ND-/gråfilter är (till skillnad från ett polariseringsfilter) mörkt över hela linsen och släpper igenom mycket mindre ljus.

Varför vill vi ha detta? – Jo, om vi vill fota med långa slutartider där det finns gott om ljus så är risken ganska stor att bilden kommer bli överexponerad.

Om vi då sätter på ett ND-/gråfilter och minskar ljusinsläppet, kommer vi förlänga tiden det tar för sensorn att exponeras för ljuset och vi kommer få en välexponerad bild.

Närgräns

Närgränsen (eng. focus distance) talar om vilket minsta avstånd objektivet behöver till motivet för att kunna fokusera.

Vad betyder detta? – Om ditt objektiv har en närgräns på 19 cm betyder det att du minst kan vara 19 cm ifrån motivet för att objektivet ska kunna fokusera. Om du är t.ex. 15 cm ifrån motivet kommer objektivet inte kunna fokusera.

Närgränsen står inte alltid på själva objektivet men finns istället i specifikationen.

Du behöver bara bry sig om närgränsen om du ofta fotar motiv på nära håll, t.ex. makro.

Avbildningsskala och makro

Avbildningsskala (eng. reproduction ratio) är ett mått som talar om hur ett objektiv förstorar eller förminskar motivet.

Förstoring i detta fall är inte samma sak som att ha en lång brännvidd. Med en lång brännvidd kan vi på långt avstånd se ett motiv på nära håll likt en kikare. Med en stor avbildningsskala tar vi ett motiv på nära håll och förstorar upp det likt ett förstoringsglas.

Nedan är exempel på tre olika avbildningsskalor:

• Avbildningsskala 1:1 innebär att ett motiv kommer bli lika stort på sensorn som det är i verkligheten.
• Avbildningsskala 1:2 innebär att ett motiv kommer bli hälften så stort på sensorn som det är i verkligheten.
• Avbildningsskala 2:1 innebär att ett motiv kommer bli dubbelt så stort på sensorn som det är i verkligheten.

Avbildningsskala är bara relevant när du vill fota makro.

Vad är makro?

Makro kallas det när ett objektiv har en avbildningsskala på minst 1:1 och därmed klarar av att återge ett motiv i sin verkliga storlek.

Med ett makroobjektiv (eng. macro lens) kan vi komma väldigt nära vårat motiv och fota detaljer som vi inte kan göra med andra typer av objektiv.

Det finns vissa objektiv som marknadsförs som makro men som “bara” har en avbildningsskala på 1:2. Du kommer fortfarande nära ditt motiv med dessa objektiv men var medveten om att de inte är äkta makro om man ska utgå ifrån definitionen.

Kan jag bara fota närbilder med makro?

Du kan fota precis som vanligt med de flesta makroobjektiv.

Det finns dock vissa makroobjektiv som har en mycket större avbildningsskala (t.ex. 5:1) som gör att objektiven bara kan fokusera på korta avstånd. Med dessa kan du inte fota som vanligt.

Läs noga i beskrivningen för objektivet och var vaksam om du ser något i stil med att objektivet inte kan fokusera på oändlighet.

Hur vet jag om jag har ett makroobjektiv?

Det brukar stå “macro” eller “micro” på objektivet om det är ett makroobjektiv. Du bör även ha en del på objektivet där avbildningsskalan framgår.

Objektivfattning

Objektivfattningen är fästet mellan kameran och objektivet.

Även om du köper ett objektiv av samma märke som din kamera betyder det inte automatiskt att objektivet kommer passa din kamera. Du måste kolla vilken objektivfattning kameran har och köpa ett objektiv därefter.

Det finns en uppsjö av olika objektivfattning. Nedan listas några av de:

• Canon EF
• Canon RF
• Canon EF-M
• Fujifilm XF
• Fujifilm GFX
• Nikon F
• Nikon Z
• Micro 4/3
• Panasonic L
• Pentax K

Om du köper ett objektiv med rätt fattning så spelar det ingen roll vilket märke du köper ifrån. Det finns ett antal tredjepartstillverkare som tillverkar objektiv till de flesta populära kameramärkena.

Om du har ett objektiv sedan tidigare som inte passar din nuvarande kamera kan du kika om det finns en adapter. Du kan exempelvis söka på “Canon EF-objektiv till Sony E-fattning”.

Övriga objektivbeteckningar

Förutom brännvidd, bländare, filterdiameter, närgräns och avbildningsskala kommer ditt objektiv troligtvis ha flera andra beteckningar.

Beteckningarna handlar bl.a. om

• vilket sensorformat objektivet är anpassat för
• vilken typ av autofokus objektivet har
• huruvida objektivet har bildstabiliseringen eller inte.

Det är inte helt lätt att förstå vad dessa betyder alla gånger och de skiljer sig dessutom beroende på tillverkare.

Jag kan tycka att alla tillverkare borde ha en lista på alla beteckningar men så lätt ska det tydligen inte vara. Istället är beteckningar utspridda lite här och var. Troligtvis hittar du allt du behöver veta om just ditt objektiv i manualen för objektivet.

Jag har försök hitta någorlunda vettiga resurser från respektive tillverkare. Här är de jag hittat hittills:

• Canon objektivbeteckningar
• Nikon objektivbeteckningar
• Tamron objektivbeteckningar
• Sigma objektivbeteckningar

Personligen gillar jag översikter för att kunna sätta saker i relation till varandra. Därför har jag sammanställt några av de vanligt förekommande beteckningarna från några av de mest kända tillverkarna, i tabellen nedan.

Ett streck (-) i tabellen betyder att tillverkaren saknar stöd för det givna attributet. Ett frågetecken (?) betyder att jag inte vet vilket förkortning tillverkaren använder.

Nedan följer en förklaring till de olika funktionerna och attributen som beteckningarna avser.

Sensorformat

Fullformat, APS-C och Micro 4/3 är tre olika sensorformat som objektiven kan vara anpassade för.

Det kanske låter långsökt att kamerans sensor skulle påverka valet av objektiv men det spelar en stor roll. Det handlar främst om bildcirkeln vilket jag går igenom i ett annat inlägg.

Generellt brukar objektiv som är anpassade för fullformat även passa APS-C, men det funkar inte likadant tvärtom.

Bildstabilisering

Bildstabilisering innebär att objektivet i största möjliga mån försöker motverka skakningsoskärpa när vi fotar, d.v.s. att våra bilder blir suddiga för att vi råkade vara skakig på handen.

Autofokus

Autofokus är idag en vanlig funktion som objektiv har. Den är så pass vanlig att vissa tillverkare inte ens bemödar sig att skriva ut funktionen eftersom den är mer eller mindre underförstådd.

Autofokusen drivs av en motor och denna motor skiljer sig mellan tillverkare. Det är därför vanligt att namnet på motorn skrivs ut istället för beteckningen AF.

I tabellen som vi såg tidigare kan vi se beteckningarna USM, STM, MSC och USD som alla avser en specifik typ av motor som används i objektivet för att fokusera.

Även om egenskaparna kan skilja sig mellan motorerna, så brukar de ha egenskaper som:

• Snabb, tyst och mjuk fokusering.
• Anpassad för antingen video eller stillbilder – eller både och.

Inre fokusering

Inre fokusering innebär att fokuseringen sker inuti själva objektivet vilket gör att den yttre linsen inte rör sig. Objektivet förlängs därmed inte när vi fokuserar.

Detta är praktiskt när vi fotar t.ex. makro och inte vill riskera att råka putta till vårt motiv när vi fokuserar.

Det ska dock finnas nackdelar med denna typ av fokusering. Jag är inte superinsatt i exakt vad, så kolla gärna upp det när du är på jakt efter ett nytt objektiv.

Professionell

Objektiv i den professionella serien vänder sig till proffsfotografer som har höga krav på sina objektiv.

Exakt hur dessa objektiv skiljer dig mot icke-professionella objektiv varierar. Några saker som är återkommande är att

• de är av högre kvalité i sin konstruktion
• de har bättre glas på linsen
• de är vädertätade eller väderskyddade
• de är tåligare
• de är ljusstarkare.

Dessa objektiv är i regel mycket dyrare än icke-professionella objektiv. Om du bara fotar på fritiden och inte har extremt höga krav på dina bilder, så behöver du absolut inget “proffsobjektiv”.

Avslutande tankar

Det finns onekligen en hel del att sätta sig in i när det kommer till objektiv och om du är ny inom foto kan det kännas överväldigande. Det blir dock lättare med tiden.

Du behöver absolut inte kunna alla förkortningar för alla olika tillverkare, så stressa inte över det. Allteftersom kommer du lära dig de vanligaste förkortningarna för det system just du använder.

De tre viktigaste sakerna du behöver kunna är bländare, brännvidd och objektivfattningen till din kamera. Resten är fluff.

Jag hoppas att du har blivit lite klokare av detta inlägg och känner att du har bättre koll på läget.