Vad är slutartid?
Slutartiden (eng. shutter speed) bestämmer hur länge sensorn exponeras för ljus. Slutartiden (kallas även för exponeringstid) är en av tre pelare i den s.k. exponeringstriangeln som jag går igenom i ett annat inlägg.
Utöver tiden som sensorn exponeras för ljuset styr slutartiden även hur rörelser fångas. Kort slutartid fryser rörelse och lång slutartid ger spår av rörelser, s.k. rörelseoskärpa.
Slutartiden mäts i sekunder – eller snarare en bråkdel av en sekund. Här är några exempel:
- 1“ betyder 1 sekunder
- 1/2 betyder en halv sekund
- 1/30 betyder en 30-dels sekund
- 1/160 betyder en 160-dels sekund.
Låt oss kika närmare på hur slutartiden påverkar våra bilder.
Slutartiden påverkar exponeringen
När du befinner dig i en situation med dålig tillgång på ljus (t.ex. på kvällen) och har ett motiv som är stilla, kan du sätta en lång slutartid för att sensorn ska hinna plocka upp tillräckligt med ljus.
Nedan ser vi ett exempel på detta.
Bilden till vänster är tagen med en slutartid på 2,5 sekunder och är tydligt underexponerad (d.v.s. alldeles för mörk). Bilden till höger är tagen med en slutartid på 10 sekunder och är ljusare och mer korrekt exponerad.
På samma sätt kan du använd en kortare slutartid i situationer där det är alldeles för mycket ljus, för att förhindra att bilden blir överexponerad. Det kan t.ex. vara en solig dag.
Slutartiden påverkar rörelser
Korta slutartider används bl.a. för att frysa rörelser av en människa som hoppar eller en hund som springer. Långa slutartider kan användas för att få mjuka rörelser i forsande vatten eller få långa ljusspår av körande bilar.
Nedan kan vi se hur slutartiden påverkar vattnets rörelser.
Bilden till vänster har en kort slutartid på 1/160 sekund och får vattnet att se hårt ut. Bilden till höger har en längre slutartid på 15 sekunder och får vattnet att se mjukt ut.
På temat rörelse har vi två andra begrepp som kan vara bra att känna till, nämligen rörelseoskärpa och skakningsoskärpa. Nedan går jag igenom respektive begrepp.
Rörelseoskärpa
Rörelseoskärpa (eng. motion blur) uppstår när slutartiden inte är tillräckligt snabb för att frysa rörelsen i vårt motiv.
Ofta upplever vi rörelseoskärpa som icke-önskvärd eftersom vårt motiv blir suddigt. Vid rätt tillfälle kan dock rörelseoskärpan vara ett kreativt verktyg. Det används bl.a. vid panorering, ljusmålning och för att få forsande vatten att se mjukt ut (likt bilden ovan).
När du vill undvika rörelseoskärpa är en kort slutartid A och O.
Skakningsoskärpa
Skakningsoskärpa (eng. camera shake) uppstår när kameran rör sig vid fototillfället. Ett typiskt exempel på det är när vi fotar handhållet.
En tumregel för att fota handhållet är att slutartidens nämnare aldrig ska vara längre än brännvidden. Vad betyder det? – Jo, om vi har ett objektiv med en brännvidd på 50 mm bör inte slutartiden inte vara längre än 1/50 sekund.
Om din kamera eller objektiv har bildstabilisering så kan du komma undan med att ha längre slutartid än tumregeln säger.
Nedan är ett exempel på två bilder som båda är tagna handhållna men med olika slutartider (1/10 respektive 1/20). Om vi skulle titta på dessa bilder på kamerans relativt lilla display skulle bilderna se snarlika ut – men när vi zoomar in ser vi en tydlig skillnad.
Bilden till vänster har en tydlig skakningsoskärpa jämfört med bilden till höger som är skarpare.
Sammanfattning
- Slutartiden (också kallat exponeringstid) påverkar exponeringen och hur rörelser fångas.
- Slutartiden mäts i sekunder. I praktiken är det oftast i bråkdelen av en sekund.
- Rörelseoskärpa kallas det när vår motiv rör sig, och skakningsoskärpa kallas det när är när kameran rör sig.
- En tumregel för att fota handhållet är att slutartidens nämnare aldrig ska vara längre än brännvidden.