Ta kontroll över exponeringen i bilden

Exponeringen styr hur ljus eller mörk en bild blir och beror av bländare, slutartid och ISO. Dessa tre faktorer brukar benämnas som exponeringstriangeln. I detta inlägg går jag igenom konceptet och förklarar hur våra inställningar kan bidrar till en mer eller mindre lyckad exponering.

Vad är exponering?

Exponering (eng. exposure) är när ljuset träffar sensorn i kameran. Ljuset behövs för att vi överhuvudtaget ska kunna få en bild.

Att exponera en bild korrekt handlar om att balansera värdena för bländare, slutartid och ISO.

Vanligtvis brukar målet vara att det ska finnas tillräckligt med detaljer i både ljusa och mörka partier i bilden – d.v.s. ingenting ska vara helt vitt eller helt svart. Men detta är såklart helt upp till dig.

En bild som är för kallas underexponerad (eng. underexposed) och en bild som är för ljus kallas överexponerad (eng. overexposed). Däremellan är den “korrekt” exponerad. Ta en titt på bilderna nedan för att få en uppfattning om dessa begrepp.

Tre exempel på en träbro som går från mörk, neutral till ljus för att illustrerar olika exponeringsresultat.

Om du blir provocerad när jag använder termen “korrekt exponering” får du gärna byta ut den mot “önskad exponering” 🤓.

För att förstå sambandet mellan bländare, slutartid och ISO burkar man prata om den s.k. exponeringstriangeln. Låt oss kika närmare på den.

Vad är exponeringstriangeln?

Exponeringstriangeln (eng. the exposure triangle) är ett begrepp som används för att beskriva att det finns ett samband mellan bländare, slutartid och ISO när vi pratar om exponering.

Exponeringstriangeln är inget praktiskt verktyg som talar om hur du ska exponera. Det är mer en mental bild för att du ska förstå att om du ändrar något i ena änden så kommer det påverka saker i andra änden.

För att kunna exponera korrekt behöver du förstå de enskilda parametrarna (bländare, slutartid och ISO) – det finns ingen genväg.

Det finns heller inget rätt svar. Olika inställningar kan ge liknande exponeringar. Låt oss kika på bilden nedan som visar två olika kombinationer av bländare, slutartid och ISO som båda skapar en liknade exponering.

Två exempel på en grön porslinsgroda som står i gräset.

Bilden till vänster är tagen med en slutartid på 1/500 sekunder, bländare 2,8 och ISO 400. Bilden till höger är tagen med en slutartid på 1/30 sekunder, bländare 7,1 och ISO 100.

För att veta vilket ljus vi ska exponera för måste vi veta vilket ljus vi befinner oss i. Låt oss kika på hur vi tar reda på det.

Ljusmätning

För att vi överhuvudtaget ska kunna få till en välexponerad bild måste vi ta reda på vilket ljus vi har i vår omgivning.

Vi kan antingen använda en extern ljusmätare och tala om för kameran exakt hur ljuset ser ut, eller så kan vi använda kamerans inbyggda ljusmätare som delvis gissar sig till ljuset.

Det finns två typer av ljus som vi mäter:

  • Det infallande ljuset (eng. incident light), vilket är det riktiga ljuset som det faktiskt ser ut.
  • Det reflekterande ljuset (eng. reflective light) är det infallande ljuset som studsar på vårt motiv och sedan vidare mot kameran.

En extern ljusmätare mäter det infallande ljuset medan den inbyggda ljusmätaren i kameran mäter det reflekterande ljuset.

Att mäta det infallande ljuset ger ett mer korrekt resultat än att mäta det reflekterande ljuset.

Problemet med att mäta det reflekterande ljuset är att ljusa motiv reflekterar mer ljus än mörka motiv vilket kan ge knasiga resultat. För att förstå varför behöver vi förstå konceptet 18% grå.

18% grå

När kameran mäter ljuset är den kalibrerad till att göra bilden normalgrå – vilket är 18% av det reflekterande ljuset.

Kameran beräknar normalgrå genom att mäta det genomsnittliga ljuset som reflekteras tillbaka från vårt motiv.

Om vi t.ex. fotar en svart vägg så kommer den reflektera tillbaka mindre än de 18% som kameran är kalibrerad till. Kameran tror då att ljuset i omgivningen är alldeles för lågt för att få en korrekt exponerad bild. Kamerans svar på detta är att höja exponeringen för att uppnå en normalgrå bild och – hör och häpna – bilden blir då grå.

På samma sätt kommer en vit vägg reflektera tillbaka mer än 18% och kameran uppfattar det som att exponeringen måste sänkas – och bilden blir återigen grå.

Ta en titt på bilderna nedan om du inte tror mig – eller testa själv.

Exempel på 18% grå där en vit och en svart vägg blir gråa.

För att lösa ovanstående problem finns det tre olika tillvägagångssätt:

  • Använd en extern ljusmätare som mäter det infallande ljuset.
  • Ändra kamerans ljusmätningsmetod.
  • Använd exponeringskompensationen.

Extern ljusmätare

Att använda en extern ljusmätare är relativt enkelt. Du håller ljusmätaren vid ditt motiv och trycker på en knapp för att få fram värden för ISO, slutartid och bländare. Dessa värden anger du sedan i kameran för att få en korrekt exponerad bild.

Mätmetoder i kameran

I de flesta digitala kameror finns det olika metoder för att mäta ljuset, s.k. ljusmätningsmetoder (eng. metering modes).

Mätmetoderna talar om för kameran varifrån den ska mäta ljuset. Standard är att mäta ljuset från hela bilden, men för att få en så korrekt exponering som möjligt kan vi behöva tala om för kameran att den bara ska mäta ljuset från vissa delar av bilden.

Här är de olika mätmetoderna:

Centrumvägd mätning (eng. center-weighted metering)
Kamerna mäter ljuset från hela bilden men fokuserar mest på en större del i mitten.
Evaluerande mätning (eng. evaulated metering)
Kameran mäter ljuset från hela bilden, för att få ett genomsnittligt ljus. Denna metod kallad också för “matris mätning” (eng. matrix metering) och är troligtvis den vanligaste ljusmätningsmetoden.
Utsnittsmätning (eng. partial metering)
Beräknar ljuset enbart i ett område i mitten av bilden. Detta område är mindre än i centrumvägd mätning och större än spotmätning. Denna metod finns inte på alla kameror.
Spotmätning (eng. Spot metering)
Kameran mäter ljuset från ett mycket litet område. Som standard, är detta område fokuserat i mitten av bilden, men vi kan (med vissa kameror) ändra varifrån fokuspunkt ska mäta ljuset.

Nedan ser du ikonerna för de olika metoderna.

Ikoner för de olika ljusmätningsmetoderna.

I vårt exempel med den svarta och vita väggen, skulle ingen av dessa metoder ha hjälpt oss. Istället behöver vi använda oss av exponeringskompensation.

Exponeringskompensation

Exponeringskompensation (eng. exposure compensation) är en funktion som låter dig finjustera kamerans beräknade exponering.

Det fiffiga med exponeringskompensation är att det inte påverkar inställningarna för bländare, slutartid och ISO. Du talar helt enkelt om för kameran att den gjorde en felbedömning av ljuset och behöver kompensera antingen uppåt eller nedåt.

I vårt fall med den vita väggen kunde vi ha ökat exponeringskompensationen för att få bilden vit, och på samma sätt sänka den för att få bilden svart.

Hur du styr exponeringskompensationen beror på vilken kamera du har. Enklast är att kika i manualen.

Exponeringskompensation är oftast bara tillgänglig när du fotar med halv automatik.

Kom igång

Om du precis börjar lära dig manuellt exponering så skulle jag rekommendera att alltid ha så lågt ISO-värde som möjligt; dels för att ha en parameter mindre att tänka på och dels för att undvika brusiga bilder.

Bestäm sedan om slutartid eller bländare är viktigast i varje given situation. Nedan är några exempel.

Ska du fota handhållet? – Då är slutartiden viktigast. Ställ in en kort slutartid så att du inte råkar ut för skakningsoskärpa. Använd sedan en större bländare som släpper in mera ljus för att kompensera för den korta slutartiden.

Ska du fota natthimlen? – Då är den största möjliga bländaren viktigast för att släppa in maximalt med ljus. Sätt sedan en längre slutartid för att sensorn ska hinna exponeras för det lilla ljus som finns tillgängligt. Du kommer behöva stativ till detta.

Ska du fota porträtt? – Då är både bländare och slutartid viktiga. Du vill ha en tillräckligt kort slutartid för att undvika rörelseoskärpa från din modell, och samtidigt ha en tillräckligt stor bländare för att separera modellen från bakgrunden (s.k. kort skärpedjup).

Det är alltid svårt att säga exakta värden eftersom de helt och håller beror på omgivningens ljus. Börja lek med inställningarna så får du se vad som händer.

En sak är i alla fall säkert – vi kan inte få det bästa av allt. Vi måste alltid offra något för att återställa balansen.

Lycka till!

  • Publicerad:
  • Uppdaterad: