Domäner – En guide för nybörjare

Vad är en domän?

En domän är egentligen bara ett namn som vi människor använder för att slippa memorera långa IP-adresser.

Du kan testa själv vad som är enklast att komma ihåg; IP-adressen 109.235.174.3 eller domänen ejahoglund.se?

En domän är ganska värdelös på egen hand. För att den ska bli användbar behöver du koppla den till en eller flera tjänster. Exempel på tjänster är en webbserver en FTP-server (filöverföring) eller en e-postserver.

Är en domän samma sak som att ha en hemsida? – Nej. Bara för att du har en domän får du inte automatiskt en hemsida. Om du vill att din domän ska leda till en hemsida behöver du koppla domänen till en webbserver.

När du kopplar en domän till en tjänst så mappar du samtidigt domänen till en IP-adress. Med hjälp av IP-adresser vet enheterna på internet var de kan hitta olika saker, t.ex. din hemsida.

Jag förstår inte riktigt skillnaden på en hemsida och en domän, eller de tjänster du pratar om. Kan du ge ett tydligare exempel? – Absolut. Låt oss göra en jämförelse med kontaktlistan i din telefon.

När du lägger till en kontakt i din telefon skriver du in namnet på personen (domänen) och dess telefonnummer (IP-adressen). När du sedan vill ringa eller SMS:a personen söker du på personens namn (domän) och din telefon vet då vilket nummer (IP-adress) som personen kan nås på.

På samma sätt som att din kontakt skulle vara värdelös om den bara innehöll ett namn men inget telefonnummer, så är en domän värdelös om den inte är kopplad till någon tjänst/IP-adress.

Och på samma sätt som att du kan ha ett telefonnummer, en e-postadress, en postadress m.m. inlagt på samma kontakt samtidigt, så kan du koppla flera olika tjänster till din domän samtidigt.

Hur är en domän uppbyggd?

Vi skulle kunna säga att en domän består av 4 delar:

• en rot
• en toppdomän
• en andranivådomän
• eventuella subdomäner.

Lås oss bryta ner dessa delar med domänen www.ejahoglund.se som exempel:

• www är subdomänen
• ejahoglund är andranivådomänen
• .se är toppdomänen.

Okej, men vart kommer roten in i bilden? – Roten skrivs som en punkt och finns i slutet av alla domäner, d.v.s. efter toppdomänen. I vårt exempel ligger den alltså efter .se. Roten är ingenting som du ser eller behöver tänka på men den finns där bakom kulisserna.

För att göra en liknelse kan vi säga att roten är planeten jorden, toppdomänen är ett specifikt land, andranivådomänen är en stad och sudbomänerna är stadsdelar.

Med denna jämförelse kan vi enklare förstå att

• alla toppdomäner (länder) har sitt ursprung i roten (planeten jorden)
• alla andranivådomäner (städer) tillhör en toppdomän (land)
• alla subdomäner (stadsdelar) tillhör en andranivådomän (stad).

Låt oss kika närmare på toppdomänen, andranivådomänen och subdomänerna.

Vad är en toppdomän (TLD)?

Under roten finns toppdomänerna. På engelska heter det “Top-level domain” och förkortas TLD. I vårt exempel (www.ejahoglund.se) är toppdomänen .se-delen.

Det finns två typer av toppdomäner:

• Landsspecifika toppdomäner (s.k ccTLD), t.ex. .se, .no och .dk.
• Generella toppdomäner (s.k gTLD), t.ex. .org, .com och .io.

Det finns en lång lista på befintliga toppdomäner som du kan välja mellan. Beroende på vilken toppdomän du vill registrera så kan det finns mer eller mindre strikta regler för vem som får registrera domänen.

T.ex. är vissa toppdomäner är reserverade för specifika saker och kan inte registreras av vem som helst. Andra toppdomäner kan ha specifika krav som att du måste vara registrerad i det land som toppdomänen tillhör.

Kan jag hitta på en egen TLD? – Det korta svaret är nej. Det längre svaret är att om du kan vänta ngåra år, har lite extra pengar i madrassen (si så där 2-3 miljoner kr), är beredd att driva din egna registrar för toppdomänen och lyckas få din ansökan godkänd av ICANN, så absolut. Go for it!

🧩 Bra att veta: ICANN (the Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) är den organisation som i slutändan bestämmer vilka toppdomäner som ska finnas. De har olika perioder (med många års mellanrum) där företag och privatperson kan ansöka om att skapa nya toppdomäner.

Vad är en andranivådomän (SLD)?

Under toppdomänen finns en andranivådomän. På engelska heter det “Second-level domain” och förkortas SLD.

I vårt exempel (www.ejahoglund.se) är andranivådomänen ejahoglund. På denna nivå börjar du få kontroll och du kan välja vilket namn som helst – förutsatt att namnet är ledigt.

En toppdomän och en andranivådomän bildar tillsammans det vi kallar för huvuddomän. I vårt exempel är ejahoglund.se vår huvuddomän. Det är dock vanligt att huvuddomänen refereras till som bara domänen.

🧩 Bra att veta: Huvuddomänen är alltid unik och om du byter ut din TLD får du en helt ny domän. Exempelvis så är ejahoglund.se och ejahoglund.com två helt olika domäner även fast de ser snarlika ut.

Sammanfattningsvis så här långt:

• .se är en toppdomän (TLD).
• ejahoglund är en andranivådomän (SLD).
• ejahoglund.se är en (huvud)domän.

Nu ska vi kika på subdomäner.

Vad är en subdomän?

En subdomän (eller underdomän) är allt som kommer till vänster om huvuddomänen. I vårt exempel (www.ejahoglund.se) är subdomänen www.

Att ha subdomäner är helt valfritt och du kan döpa de till vad som helst (det finns ingen risk att de är upptagna eftersom att huvuddomänen är unik).

Du behöver inte heller registrera enskilda subdomäner som du gör med huvuddomänen. Istället kan du enkelt lägga till och ta bort subdomäner vid behov utan att det påverkar din huvuddomän.

Hur många subdomäner kan jag ha? – Det finns ingen begränsning på hur många subdomäner du kan ha i antal, d.v.s.

• sub1.ejahoglund.se
• sub2.ejahoglund.se
• sub3.ejahoglund.se
• etc.

Däremot finns det en begränsning på hur många du kan ha i rad, d.v.s. sub3.sub2.sub1.ejahoglund.se. Den begränsningen ligger dock runt 125, så jag tror att du kommer klara dig fint.

Vad är syftet med en subdomän?

Det finns flera olika syften med att ha subdomäner:

• Om din hemsida finns tillgänglig på flera olika språk kan du tilldela varje språk en egen subdomän. Wikipedia är ett bra exempel på detta. De har bl.a. subdomänerna sv.wikipedia.org, en.wikipedia.org och de.wikipedia.org där de tillhandahåller information på respektive språk.
• Om du har tjänster och funktioner som du vill separera från huvuddomänen kan du lägga dem på egna subdomäner. Google är ett bra exempel på detta. De har bl.a. docs.google.com för sitt ordbehandlingsprogram, mail.google.com för sin webbaserade e-postklient och maps.google.se för sina kartor.
• Om du har en stor webbplats som hanterar mycket data, kan du vilja tilldela större sektioner en egen subdomän för att organisera datan bättre. Uppsala universitet är ett exempel på detta där de bl.a. har en subdomän per campus, t.ex. gamlatorget.uu.se, engelskaparken.uu.se och ekonomikum.uu.se.

Respektive subdomän kan du sedan peka till olika IP-adresser. Detta är praktiskt av flera anledningar:

• Om du använder en bloggplattform eller webbutik som ligger på en annan server än din huvuddomän, så är det bra att bara kunna peka subdomänen till den andra servern.
• Om du har subdomäner för olika geografiska ställen, kan du vilja peka respektive subdomän till en server som ligger nära den geografiska platsen för att svarstiden ska bli kortare. Exempelvis kan se.example.com peka till en server i Sverige, us.example.se kan peka till en server i USA, jp.example.com kan peka till en server i Japan etc.
• Om du har flera olika subdomäner som kör krävande system, kan du vilja peka dem till olika servrar av prestandaskäl. Det kan vara så att en enda server inte klarar av att köra allting samtidigt.

🧩 Bra att veta: Även fast subdomäner tillhör en huvuddomän, så räknas subdomäner i många fall som fristående domäner. Detta gäller bl.a. när vi pratar om SEO, tracking och SSL-certifikat.

Sammanfattning

Här kommer en snabb sammanfattning av det vi har gått igenom:

• En domän är en representation av en IP-adress och existerar främst för att vi människor ska slippa memorera långa IP-adresser.
• En domän är inte samma ska som en hemsida. En hemsida innebär att du har kopplat en webbserver till din domän, och det finns flera andra typer av tjänster som du kan koppla till din domän.
• En domän består av en rot, en toppdomän (TLD), en andranivådomän (SLD) och eventuella subdomäner.
• En TLD och en SLD bildar tillsammans en huvuddomän.
• Subdomäner är valbara och du kan skapa hur många du vill. Subdomäner är praktiska när du t.ex. behöver separera olika tjänster och funktioner från huvuddomänen.

Nästa steg

Tätt relaterat till domäner är DNS (Domain Name System) för det är via DNS som du kopplar ihop din domän med olika tjänster.

Som nästa steg skulle jag därför rekommendera att du lär dig grunderna i DNS för att veta hur du kan konfigurera dina egna domän.